söndag 28 februari 2010

torsdag 25 februari 2010

Tensta mon amour

Elises teori om att söka den röda hårfärgen i förorten visade sig vara en hit! Hos Body Care Health & Beauty i Tensta fanns min färg och snart är min sorgliga utväxt ett minne blott!

Tensta - City:
1 - 0

Dean & Logan.

Apropå att både Jensen Ackles och Jared Padalecki från Supernatural spelat var sin Dean, kan Logan vara det vanligaste namnet på manliga karaktärer inom film och tv?



Vem är vem?

tisdag 23 februari 2010

Modeblogg: All in the jeans

Jag har köpt ett par pojkvänsjeans. Pojkvänsjeans heter de för att flickor är små och smala och pojkvänner är breda och när flickvänner lånar pojkvänners byxor blir de lite charmigt baggy. Det visar ju precis hur lite modeskapare vet om kvinnokroppen, anyhoot, de påminner lite om dudejeansen. Dudejeans, säger du? Ja de oförklarligt illasittande jeans alla amerikanska dudes har (alla amerikanska män om de inte är gay eller european). Här ett par sköna dudes i jeans på en buss i San Francisco.



Här är det Sam och Dean Winchester, dudejeansbärare delux från Supernatural, som sportar var sitt exemplar. Jag kommer därför fortsättningsvis kalla byxorna mina deanjeans.



Så ok, de är inte de snyggaste byxorna jag har i min garderob, men de är bekväma och kostade ynka 199 kr. Jag behövde inte ens betala extra för uppvikningsbara benslut. (Obs! det är inte jeansen i länken som är upphovet till bloggningen, jag har inte fått en stroke.)

Fangtastic

Johanna Koljonen skriver om Dracularelaterade böcker i DN.

måndag 22 februari 2010

Hårblogg: efterlyses!

Nu behöver jag er hjälp! Det verkar som en lycklig slump att jag hittade en snygg röd hårfärg när jag färgade här om sistens. Nu har det snart gått en månad och utväxten börjar att göra sig påmind. Tyvärr verkar det inte längre gå att köpa samma (eller ens liknande) färg någonstans där jag har letat. Så om ni går förbi en butik som säljer hårfärg och ser den här, lämna en kommentar om var!


(lätt att känna igen på fick-du-en-fanta-när-du-klippte-dig?-frisyren)

Come on people, you can do it!

söndag 21 februari 2010

If spring can take the snow away



"Är det rimligt med en meter snö?" frågar sig Amanda i förra inlägget. Som tur är finns ju SMHI där för att svara på alla våra väderrelaterade frågor, som "Är inte våren ovanligt sen i år?" De framhåller att det är viktigt att skilja mellan den personliga upplevelsen av vad som är vår, och den fysikaliskt observerade temperaturen: "Enligt den meteorologiska definitionen når våren sydligaste Sverige för det mesta i början av mars, och i slutet på månaden har den nått upp till södra delarna av Svealand." Grym läsning, vi får helt enkelt inse att det är bit kvar till det här, och ännu en bit till det här.

lördag 20 februari 2010

A+C+Petit Chablis=helg!

Fredagskvällen i bilder. Caroline lagade soppa och bakade bullar och jag bidrog med vin. Caroline hade dessutom hittat en fantastiskt snygg Penguine Classics till mig, The Cask. I helgen är det antikmässan och mässor brukar vanligtvis vara samma helg varje år. Förra året var jag på just antikmässan och minns vad jag hade på mig: Klänning, tunna strumpbyxor, trenchcoat och pumps! Titta ut och bedöm om det känns rimligt med en meter snö.


fredag 19 februari 2010

Fredagsunderhållning



Ett fantastiskt ögonblick i tv-historien: Oprah gästar 30 rock.

Matblogg: lunch och stora planer.

Idag är det fredag och utomhus känns det som en dag på fjället. Det är inte ok. För att muntra upp mig lite och underlätta förnekelse lagade jag sallad till lunch - sommarmat!



Troligtvis är ingen av ingredienserna i säsong (Eller är räkor det? Caroline har någon regel om att man ska äta skaldjur när det finns ett R i månaden). Är inte fastan just nu för att det egentligen inte finns någon mat att tillgå i februari-mars? Det borde jag kunna svara på efter att ha läst min födelsedagspresent från Jessica: Säsongens vego av Pia Hall.



I present av Anna och Daniel fick jag Sött, Sweet, Dulce som jag och Anna planerar baka och äta oss igenom innan året är slut. Jag förutspår att någon kommer att bli rund.

torsdag 18 februari 2010

OS är för mesar som inte vågar slåss.

Det här med OS är ju något av ett gissel. Inte för att Svt lägger alla sina pengar på sändningarna eller för att det inte går att lyssna på pratradio utan att utsättas för olidligt tråkiga samtal om sport. Nej, det värsta med OS är att det är Tennis-problemet 2.0. På 80-talet flyttades ideligen barnprogrammen till förmån för tennis och nu är det mina älskade tv-serier som gör månadslånga uppehåll för att inte nytt material ska behöva konkurrera med skidskytte, ishockey eller rodel.



Därför har jag tid att läsa för mitt höga nöjes skull och håller just nu på med The Loved One av Evelyn Waugh. Författaren presenterar själv boken som "... a nightmare and in parts, perhaps, somewhat gruesome. The squemish should return their copies to the library or the bookstore unread." Kanske är det zombielitteraturen som har gjort mig okänslig men jag tycker att boken är fantastiskt rolig! En makaber satir om Hollywood, ex-pat britter, döda husdjur och döda människor.

onsdag 17 februari 2010

Chica chica boom chic

Breaking news: Beyoncé är i Brasilien och spelar in en video tillsammans med Alicia Keys.

Beyoncé goes Carmen Miranda helt enkelt. Eller kanske snarare Beyoncé goes Top Model Cycle 12 goes Carmen Miranda.

måndag 15 februari 2010

Modeblogg: Skor.

Jag har förresten blivit ombedd att modeblogga mer. De här är mina finaste födelsedagsskor, perfekta på alla sätt. Om det inte vore för att jag verkligen behöver jobba nu skulle jag skriva en pastisch på den där dikten med fotspåren i vattenbrynet där de enda fotspår man behöver är (något vingliga) kilklacksspår. Inte för att jag någonsin skulle gå med mocka i blöt sand men ni förstår den förbehållslösa kärleken!



"Ty kärleken är stark som döden, dess längtan obetvinglig som dödsriket, dess glöd är som eldens glöd, en Herrens låga är den.
De största vatten förmår ej utsläcka kärleken, strömmar kan inte dränka den.
Om någon ville ge alla ägodelar i sitt hus för kärleken, så skulle han ändå bli försmådd."

Visa bröna!

Som Elise påpekat visade sig februari bli en upptagen och föga inspirerande månad. Blog-woe is us. Men lite husmorskomplex kan jag bjuda er på! Jag firade nämligen mitt åldrande genom att inte gå på Popaganda i lördags utan istället stanna hemma och baka.



Nu när Underbaraclara totalt snott min nya hårfärg och jag fotograferar bröd med kort skärpedjup är det svårt att veta vem som är vem, eller hur?

Nostalgia

Det fanns en hel del disparata saker som jag var fanatiskt intresserad av när jag var barn, innan jag hittade en nisch i litteraturen. Som familjen Bernadotte, wrestling och grisstatyetter. En av de sakerna var mode - jag brukade älska att se på modevisningar på tv, skissa kläder och klippa ut bilder ur modetidningar. Medan jag har svårt att tänka mig att mitt intresse för wrestling någonsin kommer att återuppväckas så händer det ibland att något öppnar mina ögon för modevärlden igen. Som Daniel Björks storslagna text om Alexander McQueen.

Svårläst, lättlyssnat



Februari verkar inte direkt bli en mindre upptagen månad än januari, men arbetandet resulterar också nu i text, som en recension av Åsa Ericsdotters Svårläst i SvD.

lördag 13 februari 2010

What's my age again?

Pär och jag spelar Guitar Hero, någon låt med Tokio Hotel jag aldrig tidigare hört.

A: -Det låter som ett numetal-intro, men är inte Tokio Hotel ett emoband?

P: -Är inte det poängen med emoband, att hela låtarna låter som som numetal-intron?

fredag 12 februari 2010

Fredagsunderhållning



Idag är det både fredag och ena halvan av Total Eclipse-kollektivets födelsedag. Det firar vi med en favorit i repris.

torsdag 11 februari 2010

You worry 'bout the wrong things, the wrong things


Mitt favoritprogram de senaste månaderna har varit The Real Housewives of New Jersey. Det är något med det som gör det lite mer spännande än de andra hemmafruprogrammen. Kanske att alla klär och beter sig lite som i Married to the mob? Även om verklighetens New Jersey-fruar sjääälvklart inte har några mob-connections.

Det känns också som att det finns fler underliggande konflikter här än hos exempelvis Orange Countyfruarna, inte bara uppenbara och tydliga konflikter, utan också en mängd personlighetsdrag och konflikter som bara antyds. Showen blir t.ex. så mycket mer intressant när man får veta mer om Dinas kamp med "toxic people" och lösningen hon hittat i mindfulness:

"I am back to a good place. The place where it doesn't matter to me what toxic people think."

En bra läxa för oss alla.

onsdag 10 februari 2010

Ett lysande sätt att gå vilse

Senaste numret av Ett lysande namn är en byggnad man gärna förlorar sig i. Går man tillräckligt länge kanske man hittar fram till min text, men jag kan också rekommendera Emi-Simone Zawalls essä om Danilo Kis. Och de estetiska samtalen som viskas i korridorerna.

lördag 6 februari 2010

torsdag 4 februari 2010

För att gud blir glad då.

Ikväll är det Semafor på Högkvarteret:

I begynnelsen var ordet. Sen dog gud och litteraturen blev materiell. Men det gudomliga finns fortfarande närvarande i den svenska samtidslitteraturen. I heliga Birgittor och konverterande Kristinor, i sufiska verser och katolskt symbolspråk. Gud är en uppfordrande närvaro och en gloria kring författarens huvud.

Är författaren själv en sorts gud som skapar världen i text? Finns det paradisisk eller diabolisk skrift? Kan man transcendera bokstavens begränsning med det gudomligas hjälp?

Semafor goes divine och dyrkar den svenska samtidslitteraturen. Vi bjuder in författarna Ann Jäderlund (Bonniers) och Elisabeth Hjorth (Norstedts) till ett samtal om tro och etik som tema och litterär position. Tova Gerge gör ett framträdande utifrån antologin Poeter och profeter och vi återintroducerar den kenyanska författaren Ngũgĩ wa Thiong'o på svenska.

onsdag 3 februari 2010

Oinspirerad onsdag


Under måndagen och tisdagen brukar jag i regel hålla rätt högt arbetstempo, men när jag når onsdagen sker en nedgång, vilket bland annat resulterar i en ökad frekvens av kommentarer på andras facebookstatusar. Är det dessutom snöstorm ute är det förstås svårare än vanligt att uppbåda energin som behövs för att avsluta texter.

Tack och lov hjälper det att lyssna på Karl Gerhard, alltid.

tisdag 2 februari 2010

Biopic


Min ständiga jakt på sysselsättningar jag faktiskt kan se som hobbies snarare än potentiellt jobbmaterial landar ofta i biografier. Efter att ha avslutat den fantastiska All about All about Eve (en biografi över filmen All about Eve) som jag fick i födelsedagspresent drog jag fram Hollywood causes cancer. The Tom Green Story ur ett dammigt hörn av bokhyllan.

Jag har försökt läsa komikern Tom Greens självbiografi förut, men lagt ifrån mig den efter några kapitel. Kanadensiska medelklassbarndomar blir helt enkelt aldrig särskilt intressanta, och boken är smärtsamt kronologiskt upplagd.

Men efter att ha slöläst mig igenom de första kapitlen belönades jag med historien om Greens bisarra uppgång och fall-berättelse, om hur han tog sig till Hollywood och vann Drew Barrymores hjärta tack vare sin talang för att suga på kospenar och skriva låtar med refrängen "my bum is on the Swedish". Boken blir också stark i skildringen av kontrasten mellan framgångarna och kampen mot den cancer som Green drabbades av i samband med genombrottet.

Tydligast blir skillnaderna mellan det vanliga livet och kändislivet i den - förmodligen rätt orättvisa - skildringen av förhållandet med Barrymore. Konflikterna framstår som tydligast i samband med en omgång alfapet paret spelar under smekmånaden.

"Late in one game, Drew proudly arranged the letters B-A-R-R-Y-M-O-R-E and started counting up teh poins. With nine letters and a Y, that was a lot of points, since it was also linked up with another word. (---)
'Sorry', I said, 'you're not allowed to use proper names. Everybody knows that.'
'Yes, you can,' she replied, 'you can use anyting that's in the dictionary.'
'Fine', I said, 'Barrymore's not in the dictionary.'
'Yes, it is,', she said.
She then walked out of the room, went down to the front office, and came back with a dictionary. And there it was - 'Barrymore, John,' American actor, etc. And it wasn't in the back of the dictionary under proper names. I was right there in the Bs. Technically, I had just had my ass whipped."