Allt jag kan om att sy har jag lärt mig av min mamma, min syslöjdslärare och Tim Gunn. Eftersom det på syslöjden var strängeligen förbjudet att klippa i något tyg utan att ha fått ok från läraren först får jag alltid lite ångest innan jag sätter saxen i tyget. Jag använde inte heller ett riktigt mönster utan ritade av en kjol jag redan hade som passade bra. Allt blir dock extra komplicerat av att tyget var just rutigt. Man vill gärna mönsterpassa men det är omöjligt att få alla rutor snygga om man inte är perfekt cylinderformad.
Här växer kjolen fram, panel för panel. För varje söm jag sydde hörde jag Nina Garcia klaga på att "there is a lot of puckering", och var så noga jag någonsin kunde med trådspänning och stygnlängd. Sen pressade jag hela kjolen, sydde i knappar och, voila!
6 kommentarer:
Skitsnygg! Vi får boka en tid så att du kan lägga upp mitt Hälsinglandfynd snart också.
Ja! Och modeblogga den med!
omgomgomg jag ser att du låtit dig inspireras av mondo. <3 etc. kan inte du och jag och våra respektive symaskiner mötas för en syjunta omgående?
Ja! Mondoinspirerad syjunta! Hjälp att nåla saker på baksidan av kroppen så att man slipper nåla sig själv av misstag!
Wow, jag är galet imponerad!!! Mycket snyggt. Om syslöjdslärare bara visste hur mycket ångest de skapade inför det där med att klippa i tyg...
Anna, jag tror att det var avsiktlig betingning. Lite som att alla mjölbaggar på hemkunskapen har fått mig att hälla över alla torrvaror i burkar istället för att förvara dem i påsarna. En alldeles särskild slags pedagogik.
Skicka en kommentar