fredag 16 september 2011

Typiskt!

Jag köpte Just My Type, av Simon Garfield i Victoria & Albert Museums shop när vi var i London i somras. Det är en bok om typsnitt, typsnittens historia och funktion, om särskilda typsnitt och dess formgivare. Den är väldigt informativ och rolig.

Det första kapitlet handlar om Comic Sans (min egna pet peeve är att byta ut alla skyltar jag hittar i Comic Sans mot vilket annat typsnitt som helst). "Comic Sans is type that has gone wrong". Ett kapitel handlar om Gill Sans och efter att ha läst om hur dess formgivare, Eric Gill, gillade barn och hundar på helt fel sätt (Eeew!!) vet jag inte hur jag ska förhålla mig till Gill Sans längre, ety jag har ibland svårt att skilja på verk och person.

Garfield bekräftar också vad jag tidigare hört om typsnittet Fraktur. Det var nazi-tysklands officiella typsnitt, germanskt och starkt, allt skulle tryckas i det. Men när Tyskland börjat ockupera andra länder ändrade man sig plötsligt och menade att det var alldeles för judiskt för att användas. Den verkliga anledningen var dock att man i de ockuperade länderna inte kunde läsa text satt i Fruktur och dessutom hade utländska tryckerier inte typerna som behövdes. Propaganda-fail.

Inga kommentarer: